Vad är en Foyer?
Benämningen Foyer kommer från Frankrike men används även i England. Det franska uttalet är som svenskans "foajé". Foyer är benämning på särskilda ungdomsbostäder. I Frankrike finns ett flertal organisationer för ungdomsbostäder med varierande program. I Storbritannien har Foyer kommit att beteckna ungdomsbostäder i förening med program för personlig utveckling. I Tyskland använder man beteckningen Jugendwohnen.
En Foyer kan vara betydligt mer än bara bostäder för ungdomar. Den kan vara en plattform för att bygga sitt liv. En Foyer kan ge handledning, verktyg och material att bygga av. Genom att anpassa stödinsatser efter ungdomars eget behov kan en Foyer hjälpa socialt missgynnade ungdomar. En Foyer kan se ut på många olika sätt, men det viktigaste är att coacha ungdomar mot oberoende genom utbildning och arbete. Det tjänar vi alla på i längden. Foyers finns i flera europeiska länder och är en idé som sprider sig. |
|
I Storbritannien
I Storbritannien finns Foyers sedan 90-talet. Där bor nu ca 10 000 ungdomar. De flesta Foyers är godkända av riksorganisationen Foyer Federation, vilket garanterar att de håller en viss standard. Det finns ändå stora variationer mellan olika Foyers vad gäller storlek, målgrupp och aktiviteter. De är ekonomiskt självständiga och sköter sina projekt och redovisningar själva, medan Foyer Federation främst arbetar med information, utbildning och påverkan.
Så här sammanfattar Foyer Federation vad en Foyer är till för:
"All young people need a home, support and a springboard into independent living, learning and work. Some don't get it. Foyers fill the gap." (Alla unga behöver ett hem, stöd och en väg till ett självständigt liv, lärande och arbete. En del får det inte. En Foyer kan ge det.)
Gemensamt för brittiska Foyers är följande:
Anställningsbarhet är målet. Man utvecklar hos individen kunskaper och förhållningssätt som krävs för att han/hon ska kunna få ett arbete och fungera på en arbetsplats.
Helhetssyn. Man arbetar med alla frågor som påverkar personens liv, ekonomi, utbildning, hälsa etc.
Behovsbaserat. Behovet styr vem som får en plats i Foyern, förutsatt att man har möjlighet att hjälpa honom/henne.
Kontroll och trygghet. Det finns regler att följa t.ex. begränsat antal besökare, man måste meddela när man åker bort osv. Det finns oftast personal på plats dygnet runt.
Stöd och Service. Motivationshöjande och stödjande arbete, kontaktpersoner, sociala aktiviteter, coaching etc. Foyern erbjuder hjälp med information, utbildning, tillgång till faciliteter etc.
Inkomstrelaterad hyra. Hyresgäster utan inkomst betalar endast en symbolisk summa i hyra. Socialtjänsten skjuter till resten.
Begränsad tid. Man arbetar för att göra hyresgästerna oberoende så att de så snart som möjligt är redo att flytta till en egen bostad
I Frankrike
I Frankrike finns många olika modeller för Foyers. Ett flertal organisationer arbetar med olika verksamhetsinriktning för olika målgrupper. Ett exempel är ALJT, Association de Logement des Jeunes Travailleurs (organisationen för bostäder åt unga arbetare). ALJT utgår ifrån att ungdomar måste vara rörliga och flexibla för att möta arbetsmarknadens krav. Då behövs det också en bostadsform som är lika flexibel och passar ungdomarnas ekonomi. ALJT hyr ut genomgångsbostäder åt ungdomar i åldern 18-30 år, även åt unga par. ALJT hyr ut bostäder åt unga som redan har arbete, men även åt aktivt arbetssökande som då kan få stöd i sitt sökande genom ALJT. |
|
|
I Sverige
Svensk bostadspolitik utgår från att ungdomar som inte studerar på högskola får söka bostad i konkurrens med äldre hushåll på den vanliga bostadsmarknaden. Det har, särskilt i storstäderna, lett till betydande etableringssvårigheter för svenska ungdomar. Bristen på lämpliga och ekonomiskt överkomliga bostäder hämmar bl.a. ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden. Problemet skulle kunna lösas genom att arbetande ungdomar får samma möjligheter att bo i billiga genomgångsbostäder som högskolestuderande ungdomar.
Vi kan inte bara importera ett färdigt koncept från Storbritannien (eller Frankrike). Vår sociala situation är annorlunda. Vår lagstiftning och vår offentliga sektor fungerar på ett annat sätt. Vi har mycket få ungdomar som bor på gatan, mindre missbruksproblem, ungdomskriminalitet och tonårsgraviditeter, men svenska ungdomar har faktiskt fått det sämre de senaste decennierna; klyftorna mellan rika och fattiga har ökat.
SHIS, Stiftelsen Hotellhem i Stockholm och Skarpnäcks stadsdelsnämnd bedriver båda ett utvecklingsarbete i riktning mot en svensk Foyer-modell. SHIS har stegvis byggt upp stöd och service i Nybohovs ungdomsbostäder med hjälp av frivilligorganisationer och volontärer. Skarpnäcks ungdomsbostäder har utvecklats till en Foyer i stadsdelens regi. Från BDF tycker vi att det är förvånande att intresset att utveckla idén i andra stadsdelar och kommuner är näst intill obefintligt. Skarpnäcks Foyer är en för stadsdelen mycket lönsam verksamhet. |
|
